Olympiska kommitténs anseende förtroende har sjunkit – Floorballförbundet är fortfarande det mest ansedda idrottsförbundet
I undersökningen Reputation&Trust , som genomfördes av T-Media bland idrottsorganisationer och idrottsförbund, fick Paralympiska kommittén och Floorballförbundet ett gott anseende. Gymnastikförbundet gjorde det största rygghoppet i anseende. Ishockeyförbundets anseende sjunka.
I undersökningen kartlades totalt åtta idrottsorganisationers anseende bland allmänheten. Datainsamlingen genomfördes i augusti–september 2024, och totalt 3 342 finländare deltog i undersökningen. De tre organisationer som fick bäst anseende i undersökningen är Paralympiska kommittén med betyget 3,67, Floorballförbundet (3,52) och Gymnastikförbundet (3,46).
Reputation&Trust beräknas ett anseendetal på en skala från 1 till 5 för varje organisation.
”De åtta organisationer som vi har undersökt har i år sammanlagt erhållit cirka 19 miljoner euro i statligt allmänstöd, vilket från och med början av 2024 finansieras med skattepengar ur statsbudgeten. Därför är det motiverat att undersöka medborgarnas uppfattning om sportorganisationernas anseende och den upplevda tilliten till dem”, säger Nina Laakso, senior expert vid T-Media och ansvarig för undersökningen.
Den idrottsorganisation som har bäst anseende är, precis som förra året, Paralympiska kommittén, vars anseende 0,10 enheter jämfört med föregående år. SUEK, Finlands centrum för idrottsetik, ligger kvar på en hyfsad nivå: ingen förändring har skett jämfört med förra året.
”Paralympiska kommitténs goda rykte är ett resultat av det ihärdiga arbete som förbundet utför för att stärka parasportens ställning och anseende. Även positiva berättelser om idrottare och framgångar vid Paralympiska spelen bidrar till att öka intresset för och uppskattningen av kommittén”, säger Laakso glatt.
Olympiska kommitténs anseende lågt – anseende dåligt anseende sätta igång en ond cirkel”
Det var Olympiska kommittén som uppvisade den största nedgången i anseendet jämfört med föregående års resultat. Den största nedgången skedde inom områdena produkter och tjänster samt ledning.
Nina Laakso pekar ut OS i Paris – där Finland för första gången gick miste om medaljer vid sommar-OS – samt framför allt händelserna och de omfattande diskussionerna som följde på OS som troliga orsaker till det sjunkande anseendet.
”Resultaten visar att allmänheten anser att Olympiska kommittén och dess ledning inte har lyckats fullt ut med sina strategiska uppgifter. Olympiska kommittén får ingen legitimitet från allmänheten för sin nuvarande verksamhet. I förra årets undersökning uppvisade Olympiska kommittén till och med en uppåtgående trend inom olika delområden av anseendet. Jämfört med det kan anseendets nedgång betraktas som mycket betydande i det stora hela”, bedömer Laakso.
”Ett försämrat anseende kan leda till en problematisk ond cirkel. Andelen offentlig finansiering minskar, vilket naturligtvis ökar behovet av privat finansiering. Företag undviker dock ofta kommersiellt samarbete med organisationer med dåligt rykte för att undvika eventuella direkta eller indirekta ryktesrisker. Samarbete med en organisation med dåligt rykte ger inte heller de imagomässiga fördelar som man förväntar sig av ett sådant samarbete”, fortsätter Laakso.
”Detta framgår tydligt även av den undersökta stödet från intressenterna. Både förtroendet och intresset för att söka jobb hos Olympiska kommittén har minskat markant. Den låga förtroendenivån och den extremt låga krisberedskapen tyder på att organisationens samarbetspartner drar sig undan i krissituationer.”
Floorballförbundet är det mest ansedda av idrottsförbunden – Ishockeyförbundets anseende att sjunka
Precis som förra året är Floorballförbundet den idrottsförbund som har bäst anseende i undersökningen. Det förbund som klättrar mest i undersökningen är Gymnastikförbundet, som hamnar på andra plats när det gäller anseende.
”Gymnastikförbundet är en positiv överraskning i vår undersökning. Förutom att betyget för förvaltningen har stigit har även betygen för förbundets produkter och tjänster samt för ansvarsområdena ökat markant jämfört med förra året. Bakom den förbättrade anseendet kan man redan skönja inflytandet från Gymnastikförbundets nye styrelseordförande. Under året har det inte heller förekommit några oetiska händelser som påverkat sportens anseende negativt, såsom de fall som tidigare år uppmärksammats och som rörde träning eller ungdomars hälsosamma livsstil”, säger Laakso.
Den idrottsförbund som tappat mest i popularitet är Ishockeyförbundet, vars anseende bland allmänheten anseende fortsatt att sjunka precis som förra året.
”Av de olika delarna av Ishockeyförbundets anseende är det arbetsplatsens image som har försämrats mest. Arbetsplatsens image har den starkaste korrelationen med allmänhetens stöd för Ishockeyförbundet. Detta visar på den starka betydelse som förbundets roll som arbetsgivare har som en faktor som påverkar allmänhetens beteende”, säger Laakso.
Även fotbollsförbundets och idrottsförbundets anseende försämrades jämfört med föregående år.
”Idrottsförbundets ordförande Riikka Pakarinen har under sin mandatperiod bland annat tagit på sig en roll där hon snabbt reagerar på samhällsfrågor som rör idrotten. Idrottsförbundets anseende verkar dock anseende påverkas positivt av ordförandens framträdande. Pakarinen har aktivt lyckats ta över den plats som tillhör ledarna för serviceorganisationerna i flera olika frågor.”
Så här undersöker vi
I T-Medias undersökning Reputation&Trust om idrottsorganisationer och idrottsförbund kartlades de finska organisationernas anseende bland allmänheten. Undersökningen granskade tre finska idrottstjänstorganisationer: Finlands Olympiska Kommitté, Finlands Paralympiska Kommitté samt Finlands idrottsetiska centrum SUEK. Bland idrottsförbunden valdes de fem förbund som 2024 erhöll mest allmänna bidrag ut för undersökningen: Finlands Ishockeyförbund, Finlands Fotbollsförbund, Finlands Salibandyförbund, Finlands Idrottsförbund samt Finlands Gymnastikförbund.
Idrottsorganisationernas anseende Reputation&Trust , där anseendet bedöms utifrån åtta delfaktorer: administration, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet.
Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 30 augusti och den 18 september 2024. Totalt deltog 3 342 finländare i undersökningen. Analyserna av idrottsorganisationerna baseras på över 1 600 giltiga organisationsbetyg.
Undersökningens målgrupp var finländare i åldern 15–65 år i hela landet (med undantag för Åland). Urvalet är viktat för att vara representativt för befolkningen vad gäller kön, ålder och bostadsort. Den statistiska felmarginalen för hela materialet är högst cirka 1,70 procentenheter i båda riktningarna.
Reputation&Trust utvärderas organisationens anseende utifrån åtta delfaktorer: förvaltning, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet. Organisationens anseendebetyg är ett genomsnitt av dessa delfaktorer.
