De finska idrottsförbundens anseende sjunker – Paralympiska kommittén är den mest ansedda organisationen
Reputation&Trust T-Medias Reputation&Trust anseende idrottsorganisationernas anseende mellan gott och hyfsat. Paralympiska kommittén är den organisation som får bäst betyg i undersökningen, medan Floorballförbundet är den andra organisationen som uppnått ett gott anseende. Ishockeyförbundet uppvisade den största nedgången i anseende i undersökningen.
I undersökningenReputation&Trust , som genomfördes av T-Media i september, kartlades åtta finska idrottsorganisationers anseende det förtroende som allmänheten visar för dem genom sitt agerande.
Nina Laakso, seniorkonsult på T-Media och ansvarig för undersökningen, har tidigare varit forskningschef vid Finlands centrum för idrottsetik (SUEK). Nina är specialiserad på organisationsanalys, ledarskap och särskilt etiskt ledarskap.
Bland de idrottsorganisationer som undersökts i årets studie anseende mellan gott och måttligt. Av de organisationer som betjänar hela idrottssektorn har Paralympiska kommittén anseende gott anseende 3,57), SUEK ry ett måttligt (3,29) och samma gäller för Olympiska kommittén (3,01). I undersökningen användes en femgradig bedömningsskala (1–5).
De undersökta idrottsförbunden har anseende mellan gott och hyfsat. Det förbund som har bäst anseende är, precis som förra året, Floorballförbundet (3,50).
”I undersökningen har betydelsen av ledarskapet inom idrottsorganisationer ökat ytterligare. Ledarskapet har en betydande inverkan på det stöd som intressenterna ger idrottsorganisationerna. De som svarat på undersökningen anser att man bör ställa särskilda krav på idrottsledningen när det gäller bättre ekonomisk styrning, starkare ekonomisk inriktning samt satsningar på ungdoms- och damidrott”, säger Nina Laakso.
När det gäller idrottsförbunden framhålls arbetsplatsens anseende av många som den faktor som har störst inverkan på verksamhetens förutsättningar.
”Det är viktigt att se på god arbetsgivarskap även som en del av ett bredare samhällsansvar. Ungdomar leder idrottsskolor för barn eller fungerar som tränare. Därför är idrottsorganisationer, såsom lokala föreningar, ofta de första arbetsgivarna för unga idrottare.”
SUEK:s anseende en rimlig nivå – Olympiska kommitténs anseende jämfört med förra året
Finländarna anser att det finska centrumet för idrottens etik, SUEK, har ett hyfsat gott rykte. Undersökningen visar att SUEK är en relativt okänd aktör bland finländarna.
”Precis som förra året anser respondenterna att SUEK kan förbättra sitt anseende genom att dela med sig av mer information om sin verksamhet, öka öppenheten i sin kommunikation samt genomföra en mer transparent och aktiv interaktion. Proaktivt agerande är mer effektivt än det nuvarande reaktiva agerandet”, säger Laakso.
Olympiska kommitténs anseende jämfört med förra året. För att ytterligare stärka sitt anseende förväntar sig finländarna att Olympiska kommittén ska öka sin synlighet och sitt inflytande i samhället.
”Att anseendet har stigit till en rimlig nivå beror troligen på att situationen inom organisationen har stabiliserats; tack vare den nya ledningen har organisationen undgått skandaler”, säger Laakso.
Idrottsförbundens anseende sjunker – den största nedgången noterades för Ishockeyförbundet
Alla idrottsförbunds anseende jämfört med förra årets resultat. Det största anseendebortfallet drabbade Ishockeyförbundet.
”Isriksförbundets anseende speglar de etiska problem som finns inom sporten. Respondenterna i vår undersökning anser att Isriksförbundet måste förändra sin verksamhetskultur så att den blir mer etisk och ansvarsfull. Även Gymnastikförbundet efterfrågas en sundare och säkrare idrottskultur”, säger Laakso.
I år har flera idrottsförbund fått sina statliga bidrag indragna till följd av etiska försummelser. Idrottsorganisationerna påverkar genom sin egen verksamhetskultur sitt anseende och den tillit som finländarna hyser gentemot dem.
”Idrottsorganisationer som befinner sig i en svår ekonomisk situation måste kunna motivera varför de behöver offentlig finansiering. Man kan fråga sig varför man inom idrotten först reagerar med sanktioner för att främja etiskt och ansvarsfullt agerande”, säger Nina Laakso.
”De som svarade på undersökningen förväntar sig i allt högre grad att idrottsorganisationerna ska stödja samhällsnyttiga värden, såsom satsningar på barn- och ungdomsidrott, främjande av jämställdhet och tolerans samt skapandet av en hälsosam och säker verksamhetsmiljö.”
SÅ HÄR FORSKAR VI
I T-Medias undersökning Reputation&Trust om idrottsorganisationer och idrottsförbund kartlades de finska organisationernas anseende bland allmänheten. Undersökningen granskade tre finska idrottstjänsteorganisationer: Finlands Olympiska Kommitté, Finlands Paralympiska Kommitté samt Finlands idrottsetiska centrum SUEK. Bland idrottsförbunden valdes de fem förbund som fått mest statligt stöd under 2023 ut för undersökningen: Finlands Ishockeyförbund, Finlands Fotbollsförbund, Finlands Salibandyförbund, Finlands Idrottsförbund samt Finlands Gymnastikförbund.
Idrottsorganisationernas anseende Reputation&Trust , där anseendet bedöms utifrån åtta delfaktorer: administration, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet.
Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 1 och 19 september 2023. Totalt deltog 2 993 finländare i undersökningen. Analyserna av idrottsorganisationerna baseras på över 1 600 giltiga organisationsbetyg. Undersökningens målgrupp var finländare i åldern 15–65 år i hela landet (med undantag för Åland). Urvalet är viktat för att vara representativt för befolkningen med avseende på kön, ålder och bostadsområde. Den statistiska felmarginalen för hela materialet är högst cirka 1,79 procentenheter i båda riktningarna.
Mer information:
Nina Laakso, seniorrådgivare, T-Media
+358 400 808 940
nina.laakso@reptrust-staging.fi-p.seravo.com
