Nina Laakso: Medborgarna kräver större öppenhet och bättre ledarskap i de finska idrottsorganisationernas verksamhet
I T-Medias undersökning ” Reputation&Trust ” kartlades finländarnas intryck och åsikter om de viktigaste idrottsorganisationerna. De undersökta idrottsorganisationernas anseende varierade mellan att ha ett gott rykte och ett dåligt rykte, skriver Nina Laakso, seniorrådgivare på T-Media.
T-Medias Reputation&Trust 2022 års undersökning av organisationsfältet genomfördes återigen i höst. Denna gång granskades även, i större utsträckning än tidigare, de finska idrottsorganisationernas förtroende och anseende bland den breda allmänheten. Tre organisationer som täcker hela den finska idrottsvärlden valdes ut för undersökningen: Finlands olympiska kommitté, Finlands paralympiska kommitté samt Finlands etiska centrum för idrott (SUEK).
Av idrottsförbunden valdes de fem som erhöll mest statligt stöd under 2022 ut för en granskningsrunda: Finlands fotbollsförbund, Finlands gymnastikförbund, Finlands ishockeyförbund, Finlands innebandyförbund samt Finlands idrottsförbund.
De undersökta idrottsorganisationernas anseende varierade mellan ett gott och ett svagt rykte; ingen av dem nådde upp till ett utmärkt rykte. Bland de organisationer som omfattar hela idrottsområdet hade Paralympiska kommittén ett gott anseende (3,65), SUEK ry ett måttligt (3,26) och Olympiska kommittén ett svagt anseende (2,90).
anseende en för idrottsförbunden varierade mellan bra och hyfsad. Det förbund som fick bäst omdöme var Floorballförbundet (3,59). Våra analyser av idrottsorganisationerna bygger på över 1 600 validerade organisationsomdömen från allmänheten.
anseende en hos idrottsorganisationerna mättes med hjälp av T-Medias undersökningsmodellReputation&Trust , där anseende utvärderas utifrån åtta delfaktorer: administration, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet. Resultaten från dataanalysen kompletterades med öppna svar.
Undersökningen visar att ansvarsfullhet och ledarskap har en betydande inverkan på allmänhetens beteende gentemot idrottsorganisationer. I våra undersökningar av näringslivet har vi också konstaterat att det ställs betydligt högre krav på aktörerna än tidigare, även när det gäller ansvarsfullhet och ledarskap. Under det senaste året har ansvarsfullhet på bred front hamnat bland de viktigaste områdena även i våra övriga undersökningar.
När man granskar idrottsförbundens resultat framgår det att områdena förnyelse och förvaltning får de lägsta betygen. Effektanalyser visar att just dessa teman har stor inverkan på medborgarnas förtroende för idrottsförbunden. Detta innebär att förändringar inom dessa områden anseende har en betydande inverkan på intressenternas beteende.
En betydande del av finländarna ingår på ett eller annat sätt i idrottsgemenskapen – genom medlemskap i en idrottsförening eller i någon annan roll. Idrottsledare måste inse att allmänhetens syn på idrottsorganisationernas anseende, och i synnerhet på öppenheten i förvaltningen samt på förnyelsen av verksamheten, har stor inverkan på förtroendet. Detta är mycket relevant information för idrottsgemenskapen. Garantin för idrottsgrenarnas livskraft är att verksamheten åtnjuter förtroende, vilket i sin tur lockar fritidsidrottare och nya tävlingsidrottare samt ger stöd från deras närstående genom klubbavgifter och frivilligarbete.
anseende en hos organisationer som täcker hela idrottsområdet varierade kraftigt
I Paralympiska kommitténs verksamhet kan idrotten ses som en stark värdegrund, vilket återspeglas i bilden av ett ansvarsfullt agerande. På grund av detta uppnår Paralympiska kommittén en god anseende bland den breda allmänheten.
Allmänheten anser att SUEK:s anseende håller en rimlig standard. Av de öppna svaren från deltagarna i undersökningen framgår att nästan hälften ansåg att SUEK skulle kunna förbättra sitt anseende genom att offentliggöra mer information om sin verksamhet, öka den öppna kommunikationen samt genomföra en mer transparent och aktiv interaktion. Vår dataanalys visar att öppenhet och interaktion i verksamheten har en betydande inverkan på SUEK.
Allmänheten bedömde Olympiska kommitténs anseende som den svagaste. Särskilt när det gäller Olympiska kommittén ansågs ledning och förvaltning kräva omfattande förbättringar. Även arbetsgivarbilden kräver tydliga förbättringsåtgärder, eftersom den fick det näst sämsta betyget av anseende .
Även om Olympiska kommitténs ” anseende ” fick ett svagt betyg i undersökningen, kan man redan nu se att den nye verkställande direktören, som tillträdde i somras, har tagit tag i saken och skapat en tydligt mer aktiv och samhällsmässigt mer inflytelserik bild genom ett annorlunda ledarskap.
Idrottsorganisationerna måste i sin verksamhet vara värda medborgarnas förtroende
Idrottsorganisationerna kommer år 2024 att övergå från att omfattas av lagen om fördelning av vinstmedel från vadslagning till allmän statlig budgetfinansiering. Det finns därför välgrundade krav på ännu större öppenhet, insyn och ansvarsfullhet i verksamheten, samt på ett gott och kompetent ledarskap.
Verksamheten inom idrottsorganisationer kan mycket väl jämföras med exempelvis aktörer inom den statliga förvaltningen, som också erhåller offentlig finansiering, och därmed ställs det mycket höga etiska och moraliska krav på deras ledning och på att deras verksamhet bedrivs på ett ansvarsfullt sätt.
Som undersökningen visar måste idrottsorganisationerna i sin verksamhet vara värda medborgarnas förtroende. Inom idrotten måste man inse att en mer öppen och transparent kommunikation om verksamheten bidrar till att öka allmänhetens förtroende för verksamheten och ger också en starkare legitimitet åt den offentligt finansierade verksamheten.
Så här undersöker vi
Reputation&Trust Under 2022 års undersökningsomgång bland organisationer och förbund undersöktes finska organisationers anseende bland den breda allmänheten. Bland idrottsorganisationerna valdes tre så kallade serviceorganisationer som täcker hela den finska idrotten ut till undersökningen, samt fem idrottsförbund som under 2022 erhöll mest statligt stöd.
Idrottsorganisationernas anseende mättes med hjälp av undersökningsmodellen Reputation&Trust , där anseende utvärderas utifrån åtta delfaktorer: administration, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet.
Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 30 augusti och den 19 september 2022. Totalt deltog 3 496 finländare i undersökningen. Undersökningens målgrupp var finländare i åldern 15–65 år i hela landet (med undantag för Åland). Urvalet är viktat för att vara representativt för befolkningen vad gäller kön, ålder och bostadsområde. Den statistiska felmarginalen för hela materialet är högst cirka 0,XX procentenheter i båda riktningarna.
Mer information om undersökningen
Nina Laakso, seniorrådgivare, T-Media Oy
+358 400 808 940
nina.laakso@reptrust-staging.fi-p.seravo.com
Harri Leinikka, verkställande direktör, T-Media Oy
+358 40 505 5001
harri.leinikka@reptrust-staging.fi-p.seravo.com
Text: Nina Laakso
