Nina Laakso: Medborgarna kräver större öppenhet och bättre ledarskap i de finska idrottsorganisationernas verksamhet
Reputation&Trust T-Medias Reputation&Trust kartlades finländarnas uppfattningar och åsikter om de viktigaste idrottsorganisationerna. anseende hos de undersökta idrottsorganisationerna anseende mellan gott och dåligt, skriver Nina Laakso, seniorrådgivare på T-Media.
T-Median Reputation&Trust Undersökningen av organisationsfältet 2022 genomfördes återigen i höst. Denna gång granskades även, i större utsträckning än tidigare, de finska idrottsorganisationernas anseende och förtroende bland allmänheten. Tre organisationer som täcker hela den finska idrottssektorn valdes ut för undersökningen: Finlands olympiska kommitté, Finlands paralympiska kommitté samt Finlands etiska centrum för idrott (SUEK).
Av idrottsförbunden valdes de fem som erhöll mest statligt stöd under 2022 ut för en granskningsrunda: Finlands fotbollsförbund, Finlands gymnastikförbund, Finlands ishockeyförbund, Finlands innebandyförbund samt Finlands idrottsförbund.
De undersökta idrottsorganisationernas anseende mellan gott och svagt; ingen av dem nådde upp till ett utmärkt anseende. Bland de organisationer som omfattar hela idrottsområdet hade Paralympiska kommittén anseende gott anseende 3,65), SUEK ry ett måttligt anseende (3,26) och Olympiska kommittén anseende svagt anseende 2,90).
Idrottsförbundens anseende mellan bra och hyfsat. Det förbund som fick bäst betyg var Floorballförbundet (3,59). Våra analyser av idrottsorganisationerna bygger på över 1 600 validerade organisationsomdömen från allmänheten.
Idrottsorganisationernas anseende Reputation&Trust hjälpReputation&Trust T-Medias Reputation&Trust , där anseendet bedöms utifrån åtta delfaktorer: administration, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet. Resultaten från dataanalysen kompletterades med öppna svar.
Undersökningen visar att ansvarsfullhet och ledarskap har en betydande inverkan på allmänhetens beteende gentemot idrottsorganisationer. I våra undersökningar av näringslivet har vi också konstaterat att det ställs betydligt högre krav på aktörerna än tidigare, även när det gäller ansvarsfullhet och ledarskap. Under det senaste året har ansvarsfullhet på bred front hamnat bland de viktigaste områdena även i våra övriga undersökningar.
När man granskar idrottsförbundens resultat framgår det att de lägsta betygen ges inom områdena förnyelse och förvaltning. Effektanalyser visar att just dessa teman har stor inverkan på medborgarnas förtroende för idrottsförbunden. Detta innebär att en förändring av anseendet inom dessa områden har en betydande inverkan på intressenternas beteende.
En betydande del av finländarna ingår på ett eller annat sätt i idrottsgemenskapen – genom medlemskap i en idrottsförening eller i någon annan roll. Idrottsledare måste inse att allmänhetens syn på idrottsorganisationernas anseende, och i synnerhet på öppenheten i förvaltningen samt på förnyelsen av verksamheten, har stor inverkan på förtroendet. Detta är mycket relevant information för idrottsgemenskapen. Garantin för idrottsgrenarnas livskraft är att verksamheten åtnjuter förtroende, vilket i sin tur lockar fritidsidrottare och nya tävlingsidrottare samt ger stöd från deras närstående genom klubbavgifter och frivilligarbete.
anseende hos organisationer som täcker hela idrottsområdet anseende kraftigt
I Paralympiska kommitténs verksamhet kan idrotten ses som en stark värdegrund, vilket återspeglas i bilden av en ansvarsfull verksamhet. Tack vare detta åtnjuter Paralympiska kommittén ett gott anseende bland allmänheten.
Allmänheten anser att SUEK:s anseende ligger på en rimlig nivå. Av de öppna svaren från deltagarna i undersökningen framgår att nästan hälften ansåg att SUEK skulle kunna förbättra sitt anseende genom att offentliggöra mer information om sin verksamhet, öka öppenheten i sin kommunikation samt genomföra en mer transparent och aktiv interaktion. Vår dataanalys visar att öppenhet i verksamheten och interaktion har en betydande inverkan på SUEK.
Allmänheten bedömde att Olympiska kommitténs anseende var sämst. Särskilt när det gäller Olympiska kommittén ansågs ledning och förvaltning kräva omfattande förbättringar. Även arbetsgivarbilden kräver tydliga förbättringsåtgärder, eftersom den fick det näst sämsta betyget av alla anseendebilderna.
Även om Olympiska kommitténs anseende i undersökningen anseende svagt, kan man redan nu se att den nye verkställande direktören, som tillträdde i somras, har tagit tag i saken och med en annorlunda ledarstil skapat en bild av organisationen som är betydligt mer aktiv och har större samhällspåverkan.
Idrottsorganisationerna måste i sin verksamhet vara värda medborgarnas förtroende
Idrottsorganisationerna kommer år 2024 att övergå från att omfattas av lagen om fördelning av vinstmedel från vadslagning till allmän statlig budgetfinansiering. Det finns därför välgrundade krav på ännu större öppenhet, insyn och ansvarsfullhet i verksamheten, samt på ett gott och kompetent ledarskap.
Verksamheten inom idrottsorganisationer kan mycket väl jämföras med exempelvis aktörer inom den statliga förvaltningen, som också erhåller offentlig finansiering, och därmed ställs det mycket höga etiska och moraliska krav på deras ledning och på att deras verksamhet bedrivs på ett ansvarsfullt sätt.
Som undersökningen visar måste idrottsorganisationerna i sin verksamhet vara värda medborgarnas förtroende. Inom idrotten måste man inse att en mer öppen och transparent kommunikation om verksamheten bidrar till att öka allmänhetens förtroende för verksamheten och ger också en starkare legitimitet åt den offentligt finansierade verksamheten.
Så här undersöker vi
I undersökningsomgången Reputation&Trust för organisationer och förbund undersöktes finska organisationers anseende bland allmänheten. Bland idrottsorganisationerna valdes tre så kallade serviceorganisationer som täcker hela den finska idrotten ut till undersökningen, samt fem idrottsförbund som under 2022 erhöll mest statligt stöd.
Idrottsorganisationernas anseende Reputation&Trust , där anseendet bedöms utifrån åtta delfaktorer: administration, ekonomi, ledarskap, innovationsförmåga, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvarsfullhet.
Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär mellan den 30 augusti och den 19 september 2022. Totalt deltog 3 496 finländare i undersökningen. Undersökningens målgrupp var finländare i åldern 15–65 år i hela landet (med undantag för Åland). Urvalet är viktat för att vara representativt för befolkningen vad gäller kön, ålder och bostadsområde. Den statistiska felmarginalen för hela materialet är högst cirka 0,XX procentenheter i båda riktningarna.
Mer information om undersökningen
Nina Laakso, seniorrådgivare, T-Media Oy
+358 400 808 940
nina.laakso@reptrust-staging.fi-p.seravo.com
Harri Leinikka, verkställande direktör, T-Media Oy
+358 40 505 5001
harri.leinikka@reptrust-staging.fi-p.seravo.com
Text: Nina Laakso
